Däremot så sitter jag i ett stort dilemma. Ska pappa få veta att han är sjuk i cancer eller är det bästa för honom att inte veta? Ska alla barnen veta att deras pappa är sjuk i cancer trots att de inte bryr sig det minsta om honom när han är "frisk". De gånger han har varit jättesjuk och man inte har visst hur det ska gå så har några av syskonen kommit, men så fort han blivit frisk så har de försvunnit och hör inte av sig förrän det är dags för pappa att bli sjuk igen.
Ligger ansvaret hos mig? Ska jag ringa runt till syskon som jag inte har kontakt med och förmedla pappas tillstånd eller ligger det på syskonen själva att ta reda på om deras pappa mår bra?
Jag har pratat med en sjuksköterska idag och hon ska kontakta en doktor som känner till pappas tillstånd. Sen får vi se hur vi ska göra. Pappa är inte helt klar i huvudet heller utan vi märker lite för varje dag att han inte är med riktigt. Igår trodde han att jag var någon annan. Han känner igen mig men tar mig ibland som sin syster eller någon som han känner sedan 50 år sedan.
Farmor gick bort i cancer och det har varit pappas mardröm i alla år om att få cancer. Han sa när farmor gick bort att fick han det någon gång så skulle han ta livet av sig. Idag sitter han rullstolsbunden efter flera strokar och tia-attacker och han är lycklig i sitt sjuka tillstånd. Hur blir det om man berättar att han har cancer då?
Denna förbannade cancer!
